Ordlista för pulsklockor

Ett elastiskt band med en givare mot bröstet som mäter hjärtats elektriska signal och skickar den till klockan. Räknas som den mest tillförlitliga metoden för snabba pulsändringar, och används ofta som referens när optisk mätning utvärderas.

En mätning av hjärtats elektriska signal. I sportklockor används EKG dels för spot-mätningar av hjärtrytm på handleden, dels i bröstband som mäter varje slag direkt. EKG-baserad mätning är i regel mer exakt för hjärtfrekvens än optisk avläsning.

Variationen i tid mellan enskilda hjärtslag. Högre variation i vila kopplas ofta till god återhämtning och låg belastning, medan sjunkande värden kan signalera stress eller trötthet. HRV mäts bäst i vila och jämförs mot din egen baslinje, inte mot andras.

Det högsta antal slag per minut ditt hjärta kan nå. Den är starkt individuell och tumregler baserade på ålder ger bara en grov uppskattning. Ett riktigt maxpulstest ger säkrare zoner, men bör göras utvilad och vid god hälsa.

Klockan lyser med gröna lysdioder mot handleden och läser av hur ljuset studsar tillbaka när blodvolymen ändras vid varje hjärtslag. Bekvämt och alltid på, men känsligare för rörelse, kyla och passform än ett bröstband, särskilt vid intervaller och tunga lyft.

Intervall av din puls, oftast fem, som delar in ansträngningen från lätt till maximal. Zonerna räknas ut från maxpuls eller tröskelpuls och används för att styra hur hårt ett pass ska kännas. Fel inställd maxpuls ger fel zoner.

Antalet hjärtslag per minut när du är helt i vila, oftast lägst på morgonen. En sjunkande vilopuls över tid brukar tolkas som ett tecken på förbättrad kondition, medan en tillfälligt förhöjd vilopuls kan tyda på trötthet eller begynnande sjukdom.

Antalet steg per minut vid löpning eller varv per minut vid cykling. Klockan läser det via rörelsesensorn eller en separat givare. Kadens används för att analysera löpteknik och tramprytm.

Ett mått på din löpning uttryckt i watt, tänkt att spegla ansträngningen mer direkt än pulsen, som släpar efter. Olika tillverkare räknar fram effekten på olika sätt, så värden är inte direkt jämförbara mellan märken.

Ett samlat mått på hur mycket dina senaste pass har belastat kroppen, oftast beräknat ur tid i olika pulszoner. Används för att väga hård träning mot återhämtning så att formen byggs utan överbelastning.

En bedömning av vad ett enskilt pass gav, ofta uppdelat i aerob och anaerob effekt. Den hjälper dig se om passet främst byggde uthållighet eller snabbhet, men bygger på uppskattad maxpuls och bör läsas som en riktning.

Den intensitet där kroppen börjar samla mjölksyra snabbare än den hinner göra sig av med den. Tröskeln ger ofta säkrare pulszoner än maxpuls och kan skattas av klockan under hårda pass, men en exakt bestämning kräver test.

Ett mått på hur mycket syre kroppen kan ta upp och använda vid maximal ansträngning. Klockan mäter det inte direkt utan uppskattar ett värde ur puls i förhållande till tempo. Det är en trendindikator att följa över tid, inte ett labbvärde.

Klockans uppskattning av hur länge kroppen behöver vila innan nästa hårda pass, ofta uttryckt i timmar. Bygger på belastning, puls och ibland HRV och sömn. Ta det som vägledning, inte som en exakt regel.

Förladdad information om var satelliterna befinner sig, som klockan hämtar via telefon eller wifi. Det gör att klockan hittar position snabbare när du startar ett pass, i stället för att söka från noll.

En sensor som mäter lufttryck för att uppskatta höjd och höjdmeter mer exakt än enbart GPS. Den påverkas av väderomslag och behöver ibland kalibreras mot en känd höjd.

Samlingsnamnet för satellitsystemen en klocka kan använda för att bestämma position, till exempel GPS, Galileo, GLONASS och BeiDou. Fler tillgängliga system kan ge en stabilare position än att bara låsa mot ett.

När det inspelade spåret hamnar vid sidan av din verkliga väg, vanligt mellan höga hus eller under tät trädkrona. Drift blåser ofta upp både sträcka och tempo. Multiband och fler satellitsystem minskar problemet men tar inte bort det helt.

När klockan tar emot satellitsignaler på två frekvenser samtidigt i stället för en. Det minskar fel som uppstår när signaler studsar mot husväggar och berg, och ger ofta jämnare spår i stadsmiljö och skog. Kostar mer batteri.

En trådlös standard för träningssensorer som pulsband, effektmätare och fart- och kadensgivare. Fördelen är att en och samma sensor kan sända till flera enheter samtidigt, till exempel både klocka och cykeldator.

Den energisnåla varianten av Bluetooth som klockor använder för att koppla mot telefon och sensorer. Till skillnad från ANT+ kopplar en BLE-sensor oftast mot en enhet i taget. Många moderna givare stöder båda.

En liten sensor på skon som mäter kadens, steglängd och tempo via rörelse. Den fungerar även inomhus på löpband där GPS inte når, och kan ge stabilare löpdata än handledens rörelseavläsning.

En givare på cykeln som räknar tramptakten, ofta ihop med en fartsensor. Den ger säkrare data än att härleda tramptakt ur GPS, särskilt inomhus på trainer.

Andelen syre i blodet, mätt optiskt vid handleden. Funktionen marknadsförs bland annat för höghöjdsträning och sömn, men mätning på handleden är känslig för rörelse och passform och ska inte läsas som medicinsk utrustning.

Ett värde som många klockor räknar fram ur hjärtfrekvensvariabilitet under dagen, tänkt att spegla balansen mellan belastning och vila. Det är en trendindikator för kroppslig påfrestning, inte ett mått på hur du mår mentalt.

Klockans indelning av natten i lätt, djup och REM-sömn, uppskattad ur puls, HRV och rörelse. Den fångar mönster och trender väl men träffar inte varje stadie exakt, så följ helheten hellre än enskilda nätter.

Det kompakta filformat de flesta sportklockor sparar pass i, med puls, position, kadens och mer sekund för sekund. Formatet kan importeras av de flesta träningsappar.

Garmins app och plattform där pass, sömn och hälsodata från Garmin-klockor samlas och analyseras. Ekosystemet är en stor del av vad du köper med en Garmin, inte bara själva klockan.

Ett öppet filformat för rutter och spår, i praktiken en standard för att flytta banor mellan appar och klockor. Används ofta för att ladda in en planerad rutt inför en tur.

Polars motsvarighet till Garmin Connect, med tyngdpunkt på träningsplanering och återhämtning. Data från Polar-klockor samlas och analyseras här.

En populär, märkesoberoende tjänst för att spara, analysera och dela pass, känd för segment där du jämför tider mot andra på samma sträcka. De flesta klockor kan synka automatiskt hit.

En analys- och planeringsplattform som ofta används av tränare och mer seriösa uthållighetsidrottare. Den tar emot data från de flesta klockor och lägger tonvikt på strukturerad träningsplanering.